Hälsodata och andra personuppgifter
Inom ramen för regionens kliniska verksamhet samlas en mängd personuppgifter och känsliga personuppgifter in. Dessa benämns ibland hälsodata. Alla andra uppgifter som finns i regionens system och lokaler, och som går att koppla till en nu levande person direkt eller indirekt kallas för personuppgifter.
Hälsodata kan till exempel återfinnas i:
- journaler och vårdinformationssystem
- nationella kvalitetsregister
- biobanker
- övriga datalager för laboratorieanalyser/bilddiagnostik/genomik/omikdata
Personuppgifter, som inte är hälsodata, återfinns dessutom i t.ex:
- diarium
- mellanarkiv
- busstrafikens system
- ekonomisystem
- osv.
Hälsodata är vanligen insamlad för individers vård och behandling, men kan lämnas ut till så kallade sekundära ändamål som till exempel forskning. Detta gäller även personuppgifter från regionens övriga verksamheter. Efter sekretess- och menprövning är forskning på materialet tillåtet. Det finns flera lagar som styr hur detta kan ske. Bland annat offentlighets- och sekretesslagen och etikprövningslagen. Vid ett utlämnande av hälsodata eller personuppgifter så måste fördelarna för forskningen och framtagandet av ny kunskap balanseras mot ingreppet i individens rättigheter och integritet.
Läs mer om detta på Integritetsskyddsmyndighetens hemsida:
Behandling av personuppgifter – för forskare
och på Etikprövningsmyndighetens hemsida:
Vanliga frågor - Etikprövningsmyndigheten
Läs mer om detta i Dataguiden på Vetenskapsrådets hemsida: