Läsklubb
Biblioteket läser för inneliggande patienter på avd. 34.
En typ av biblioterapi för barn och unga
Den kombinerar enkel högläsning och fokus på lyssnarens signaler. I denna antipedagogiska praktik är det barnet som styr och den vuxna som följer, och samtidigt visar hur man kan vara en läsare.
Metoden kallas Läsklubb
Den utgör kärnan i arbetet på BUS-biblioteket, Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Barnperspektivet prioriteras konsekvent framför vuxenperspektivet. Den personal som kommer in i vårdrummet och avbryter Läsklubbens koncentration med en slentrianmässig kommentar om hur mysigt det ser ut, nonchaleras.
Den intuitiva och enkla Läsklubbsläran kan lätt tas upp av andra yrkesverksamma som möter målgruppen på olika håll i samhället. Det biblioterapeutiska framkommer när begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten ökar hos vana Läsklubbskonsumenter. Känslan av sammanhang gynnas av högläsningen och den bekräftande vuxennärvaron. Bibliotekarien har ingen annan agenda än att vara en resurs. Hen blir kvar i det som barnet verbalt eller med sitt kroppsspråk uttrycker, och tillför ingenting nytt. En motsats till när barnet på traditionellt vuxenvis ska knuffas vidare.
Rubrik 4
Sedan starten 2013 har drygt fyrahundra barn haft Läsklubb. Aktiviteten efterfrågas av dem som kommer in för en ny behandlingsperiod. De två bibliotekarierna har flera Läsklubbar om dagen. En lässtund kan vara från tjugo minuter till över en timme. För att rösten ska hålla får högläsarna en gång per år coachning av en skådespelare och operasångare.
Böckerna bestäms ihop med barnet. Bibliotekarien plockar i hyllorna, kommer in med en hög förslag som kort presenteras, och barnet väljer. Läsklubben kan behandla olika genrer såsom faktaböcker, romaner och bilderböcker. Dokumentationen som följer upp varje klubbs unika röda tråd säkerställer ständigt nya förslag på litteratur. Tidigare titlar återfinns lätt och repriseras om barnet så önskar.
Den som erbjuds att delta i Läsklubb är mellan ett och arton år. Att barnet har ett annat modersmål än svenska är inget hinder. I högkvalitativa bilderböcker kan illustrationerna öppna för kontakt och kommunikation med hjälp av pekningar, enstaka ord och korta meningar. Detta fungerar även för tonåringar.
När illustrationerna får verka ihop med texten får dessa stort utrymme i tid men lämnas då däremot utan läsarkommentarer – om inte barnet vill titta och analysera gemensamt.