Förstoppning, kronisk

Reviderat 2022-01-01. Specificerat utredning av äldre patienter. Lagt till utsättning av läkemedel under Icke-farmakologisk behandling. Ändrat till paraffinemulsion istället för olja, inkl. ny dosering.

Bakgrund

Förstoppningsbesvär är väldigt vanliga (ca 20% ava befolkningen) och sällan tecken av en allvarlig sjukdom. Patienter söker sällan, men livskvalitén kan ofta vara påverkad negativt.

Orsaker kan vara långsam passage genom kolon, bäckenbottendysfunktion, IBS och läkemedelsbiverkan (opioder, antidepressiva, kalciumblockerare, m fl). Även andra sjukdomar kan ligga bakom: kolonsjukdomar, neurologiska sjukdomar (Parkinson, MS, m fl), metabola sjukdomar (hypotyreos, diabetes, m fl), depression, immobilisering, m fl.

Utredning

Noggrann anamnes och status (inkl buk- rektalpalpation), provtagning (hb, järnstatus, TSH, f-hbx3, elstatus, TSH, glukos) och rektoskopi utgör basutredning. Patienter > 45-50 år med nytillkomna besvär bör koloskoperas. Hos gamla patienter med nytillkommen förstoppning behövs inte alltid en endoskopisk utredning utan en individuell klinisk bedömning, behandling och uppföljning rekommenderas i första hand.

Icke-farmakologisk behandling

Patient bör rekommenderas adekvat vätskeintag, ökad fysisk aktivitetsgrad och långsamt upptrappning av fiberintag. Om möjligt utsättning av eventuella utlösande läkemedel, ffa opioder. 

Farmakologisk behandling

Klyx (ffa vid kortvarig förstoppning och bäckenbottendysfynktion.)
Makrogol dospåse 1-3x/d
Laktulos 5-30ml/d 1-3x/d
Cilaxoral droppar 5-20 drp till natten
Inolaxol dospåse 1-3x/d
Paraffinemulsion 15-45 ml/d (vid tillfälliga besvär)

Vid behandlingsrefraktära fall som inte heller svarar på kombinationsbehandling kan den lokalverkande 5-HT4-agonist prukaloprid (Resolor) 1-2mg/d övervägas.

Patienter med opioidorsakad förstoppning bör i första hand behandlas med Movicol eller laktulos eventuellt i kombination med Cilaxoral. Bulkmedel anses vara olämpliga hos dessa patienter.