Antalet suicid i Dalarna fortsätter att minska på lång sikt

Pressmeddelande – 10 september 2026

Det långsiktiga suicidstatistiken i Dalarna pekar nedåt. Det visar Socialstyrelsens nya dödsorsaksstatistik för 2025.
– Det är en utveckling som ger oss anledning att känna hopp, men absolut inte att slå oss till ro. Varje siffra i statistiken är en människa och familj, vänner och andra som drabbas. Vårt mål kan aldrig vara att vara nöjda med en viss placering i statistiken säger Beat Axå, divisionschef för psykiatri och habilitering i Region Dalarna.

Region Dalarna uppmärksammade redan när dödstalen för 2024 publicerades att utfallet var tydligt lägre än tidigare år. Men ett enskilt år räcker inte för att dra slutsatser om en långsiktig utveckling. Nu har även det rullande femårsgenomsnittet sjunkit, samtidigt som antalet dödsfall som klassificerats som suicid har minskat två år i följd.

För perioden 2021–2025 är femårstalet för Dalarna 19,83 per 100 000 invånare, jämfört med 21,3 i föregående rullande femårsperiod, 2020–2024. Under samma period är rikets femårstal 17,30.

Även årets enskilda siffror innehåller en positiv utveckling. Under 2025 klassificerades 33 dödsfall som suicid i Dalarna, motsvarande 13,72 per 100 000 invånare. Rikets motsvarande siffra var 13,74. Antalet fastställda suicid i Dalarna har därmed minskat från 46 år 2023 till 36 år 2024 och 33 år 2025.

Dalarna har under lång tid haft suicidtal som legat högre än rikets. Under flera år har fler än 50 människor i Dalarna årligen dött genom suicid eller i händelser där avsikten varit oklar. Mot den bakgrunden har suicidprevention varit ett prioriterat område både inom hälso- och sjukvården och i det länsgemensamma arbetet med kommunerna.

Arbetet har under de senaste åren både breddats och intensifierats – från utvecklade arbetssätt inom vården till utbildning, samverkan och insatser tillsammans med andra aktörer i samhället.

Ett arbete på flera fronter

Suicidprevention är inte en uppgift enbart för specialistpsykiatrin. Under de senaste åren har Dalarna därför arbetat på flera fronter, både inom hälso- och sjukvården och tillsammans med kommuner, brukarorganisationer och andra samhällsaktörer.

Inom vården har arbetet bland annat handlat om ökad kunskap om suicid och suicidrisk, utvecklade arbetssätt för bedömning och uppföljning samt tydligare samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri.

– Som exempel har vi under de senaste åren genomfört en omfattande och uppskattad utbildningssatsning för personal inom både psykiatrin och primärvården med fokus på suicidprevention. Vi har utbildat över 350 medarbetare i ”Att samtala om suicidtankar”. Utbildningssatsningen leds av psykolog Fanny Skarin vid utvecklingsenheten inom division psykiatri och habilitering och kommer att fortsätta under 2027. Ytterligare 72 läkare inom primärvården kommer att utbildas under hösten. Som organisation arbetar vi samtidigt vidare med att utveckla nya insatser för att stärka vårdkedjan för suicidnära patienter. Det är ett långsiktigt, komplext och utmanande arbete, men ett oerhört viktigt fokusområde, säger Henric Jansson, psykiater och utvecklingsstrateg på utvecklingsenheten inom division psykiatri och habilitering.

Vill nå ut till fler

Arbetet har också omfattat suicidpreventiva utbildningsinsatser och temamånaden Fokus på psykisk hälsa i Dalarna, lokalt utvecklingsarbete inom psykiatrin, stärkt brukarinflytande samt stöd till kommunernas suicidpreventiva arbete. Region Dalarna har dessutom sökt nya samarbeten utanför vården, bland annat med Jägareförbundet Dalarna, för att nå grupper som hälso- och sjukvården inte alltid når.

– Två exempel på vårt gemensamma arbete med kommuner och civilsamhället är att förbättra stödet till efterlevande efter suicid och att öka beredskapen hos chefer vid medarbetarrelaterad psykisk ohälsa och suicid. Genom det arbetet ökar vi kunskapen och gör fler trygga i att uppmärksamma människor som mår dåligt, våga fråga och hjälpa dem att få rätt stöd, säger Cecilia Tegelberg, suicidpreventionssamordnare i Region Dalarna.

Den positiva utvecklingen betyder inte att Dalarna är framme. När även dödsfall där avsikten varit oklar räknas in uppgick antalet 2025 till 41 dödsfall, motsvarande 17,04 per 100 000 invånare. Det är något högre än 2024, då motsvarande antal var 38. Ökningen mellan åren finns helt bland dödsfallen med oklar avsikt; antalet dödsfall som klassificerats som suicid fortsatte samtidigt att minska.

Regionen vill vara försiktig med att dra slutsatser om vad som ligger bakom utvecklingen. Dödsorsaksstatistiken kan inte visa vilken betydelse enskilda insatser har haft eller i vilken utsträckning andra förändringar i människors liv och i samhället har bidragit.

– Vi ser inte statistiken som ett kvitto på att arbetet är klart. Vi ser den som ett tecken på att utvecklingen går att påverka och som en stark anledning att fortsätta på den inslagna vägen. Om utvecklingen består är värdet svårt att överskatta – samtidigt som det visar varför det suicidpreventiva arbetet behöver fortsätta med oförminskad kraft, säger Beat Axå.

Källa:Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik, uppdaterad 8 september 2026. Statistiken avser personer 15 år och äldre. I femårstalet ingår både avsiktligt självdestruktiv handling och skadehändelser med oklar avsikt.

Kontaktpersoner