Om Språkslingan
Språkslingan Dalarna är en samverkansprocess där olika aktörer arbetar tillsammans för att ge Dalarnas barn en så god språkstart som möjligt i livet. I våra professioner inom barnhälsovård, bibliotek, förskola, logopedi och öppen förskola möter vi de små barnen och deras familjer. Det handlar om att stärka barnens språkutveckling genom att uppmuntra vuxna i deras närhet att läsa tillsammans med dem. Läsningen är ett kraftfullt verktyg för att bygga språk, stärka anknytning och rusta barn för livet.
Genom fördjupad samverkan mellan professionerna bygger vi en gemensam kunskapsgrund om små barns språkutveckling och läsningens betydelse.
Vi vill att alla professioner inom Språkslingan ska känna sig trygga i sin roll som läsfrämjare. Det handlar om att:
- Skapa gemensamt lärande genom erfarenhetsutbyte och dialog.
- Bygga samsyn kring läsningens praktiska utformning, särskilt med de allra yngsta barnen.
- Stärka förståelsen för varandras kompetenser – alla har något att bidra med.
Detta arbete är i linje med:
- Agenda 2030 och FN:s barnkonvention – alla barns rätt till språk och att göra sin röst hörd.
- Region Dalarnas vision 2030 – att skapa ett samhälle som är starkt för dem som mest behöver det, med jämlika uppväxtvillkor för barn och unga.
- Bibliotekslagen
- Barnkonventionen
Språkslingan bygger på:
- Ödmjukhet och respekt för olika professioners och organisationers förutsättningar.
- Ett organiskt och inkluderande arbetssätt, där lösningar växer fram utifrån verkliga behov.
- En positiv känsla kring läsning – både hos yrkesverksamma och hos barnens vuxna.
Läsning tillsammans med barnen ska vara:
- Avdramatiserad – alla vårdnadshavare ska känna att de kan läsa med sitt barn.
- Tillgänglig – det är barnets och familjens förutsättningar som styr.
- Stärkande – föräldrar ska känna sin egen kompetens.
Språkslingan arbetar enligt en trestegspyramid:
- Generella insatser – riktade till alla nyfödda barn. Bygger på den preventiva paradoxen: att ge lite till alla är ofta mer effektivt än att ge mycket till få.
- Riktade insatser – t.ex. till familjer med annat modersmål eller nationella minoritetsspråk. Här finns språkliga möjligheter, men också behov av ökad medvetenhet hos professionerna.
- Specialiserade insatser – för barn med språklig sårbarhet, t.ex. funktionsnedsättning, social utsatthet eller barn som lever i språklig sårbarhet.
Vad är en lässtund?
Vi ser ett behov av att skapa likvärdighet i länet genom att tydliggöra vad läsning med små barn innebär – och att det inte kräver expertkunskaper, utan närvaro och nyfikenhet. I vår samverkan funderar vi tillsammans på:
- Hur ser en lässtund med ett litet barn ut?
- Vad förväntas man göra?
- Hur kan vi avdramatisera läsningen och visa att alla kan göra det?
Barnhälsovårdens viktiga roll
Barnhälsovården möter familjerna redan innan barnet är fött och sedan många gånger kontinuerligt under barnets första år i livet. Det finns siffror på att barnhälsovården når 98% av alla familjer. …..
Förskolans viktiga roll
Förskolan möter barn och vårdnadshavare varje dag. Pedagogerna är trygga vuxna för barnen, läsande förebilder …
Kunskapsutbyte – samsyn
Samverkan bygger på ömsesidighet:
- Bibliotekarier lär av förskolans och BHV:s vardagliga erfarenheter.
- Förskolepersonal och BHV får stöd i att använda barnlitteratur och prata om läsning.
- Tillsammans skapar vi en praktisk och relevant kunskapsbas.
Programförklaring och mål
Alla barn har rätt till ett språk, att få uttrycka sig och göra sin röst hörd. Det handlar om social hållbarhet.
Utan ett fullgott språk har du svårt att klara skolan, svårt att ta dig fram i livet. En satsning på de minsta barnen är en långsiktig investering för hela samhället.
Alla som arbetar inom Språkslingans professioner ska:
- Veta vad Språkslingan är.
- Känna sig som en del av helheten.
- Se sin roll som viktig för att inspirera familjer till läsning.
Vi är alla Språkslingan – en del av något större, där varje insats gör skillnad.
Vår illustratör Cecilia Heikkilä
Bilderboksförfattaren/konstnären Cecilia Heikkilä har skapat Språkslingans logga och illustrationerna till den folder som tagits fram av Språkslingans pilotgrupp.
Läs mer om Cecilia Heikkilä på Litteraturkartan | Dalalitteraturen
Litteraturkartan | Dalalitteraturen
Varför namnet Språkslingan?
...likt en stig eller ett skidspår i skogen tänker vi oss att barnets språk slingrar sig fram, ibland går det rakt fram och fort...orden och språket flödar...ibland kommer det tuvor, stenar, kullar och FJÄLL i vägen… då blir det slingriga omvägar eller rent av bergsbestigning. Varje barn och familj har sin egen Språkslinga att följa.
Vår ambition inom Språkslingan är att med gemensamma krafter kring böcker och läsning hjälpa och stödja barnet och dess vuxna i denna utveckling. På samma sätt slingrar sig vägen fram för oss berörda personalgrupper i denna samverkansprocess...